Ton i ton

Att lyckas kombinera färger är en konst i sig själv. Vi har en tendens att söka efter kontrastverkan. Mörk kavaj och ljusare byxor; Grått mot vinrött; Blått mot beige osv. Något svårare är den ton i ton tradition som var mer vanlig förr och som kanske under tidens gång betraktades som lite tråkig. Exemplet härintill som för övrigt är hämtat från Paul Stuarts höstkollektion, visar hur subtilt det kan bli när tonerna går in i varandra snarare än kontrasterar mot varandra. Grått möter grått och tonar överi en ljust blå ton i skjortan. Ton i ton skapar ofta en lugn och harmonisk atmosfär och inte sällan ett uttryck av sober elegans men som sagt det är en konst att hitta balansen så att det sobra inte slår mot det utslätade eller för den delen mot det som känns för mycket. Färgerna och nyanserna bör vara relativt avmätta. Därför fungerar grått och avmätta bruna eller beige nyanser oftast bra.

Lamull

Lamullen hör hösten till. En lamullscardigan, ett par cavalry twills och en countryshirt från Harvie & Hudson kan göra vilken söndag som helst till en behaglig upplevelse när du sitter uppkrupen i favoritfåtöljen men en riktigt god bok. Många skulle säga att cashmere är skönare och jag håller med men priset är desto besvärligare. En bra kvalitetsull från Alan Paine, som är mitt favoritmärke när det gäller lamullströjor, gör att du sällan saknar cashmerekänslan. Nopporna skär du bort med hjälp av ett rakblad och så har du en tröja som följer med dig år efter år.

P D James

P D James borde ingå som en naturlig del i varje bokhylla i våra svenska hem. Denna grand old lady skriver kriminalromaner som få! Böckerna, särskilt de med Dalgleish, är i grunden tydligt klassiska deckargåtor men gestaltningen har med åren kommit att mer och mer anta romanens essenser vilket gör att kriminalhistorien till viss del träder i bakgrunden till förmån för personskildringar, miljö och tidsskildringar samt psykologisk kvalitet. Jag tycker mycket om denna utveckling! Det gör P D James böcker till långlivade och krävande läsningsobjekt. Hennes stringens och hennes målmedvetenhet när det gäller personskildring och miljöteckning är så subtilt och bär en hög realism. Det är inte endast deckargåtan som fängslar inför en ny bok utan lika mycket att få en fortsatt inblick i huvudpersonernas fortsatt livsvandring. Oerhört skickligt. Årets bok, patienten, följer samma koncept som alltid; Dalgliesh och hans kollegor kallas ut ur London och till landsbygden där de konfronteras med en begränsad klick av människor. Därefter tätnar skeendena och som så ofta sker berättandet genom små detaljer som flyttar skildringen framåt på ett intressant sätt.