Det är fredag och en arbetsvecka går mot sitt slut. Jag känner av en lätt sensommarförkylning, vädret är molnigt med inslag av regn och blåst och utsikterna för helgen talar om regn och svalt väder. Därför ser jag fram emot att få slå mig ner som i biblioteket ovan, ett vackert rum hämtat från bloggen WASP 101, lyssna till litet skön musik, dricka ett glas maltwhisky, laga och äta en god fredagsrätt och kanske avrunda kvällen med en bra film, gärna engelsk eller fransk. Ett ständigt pågågende livsprojekt är att välja. Vi ställs hela tiden inför detta faktum som på ett sätt kan sägas handla om dynamiken mellan självständighet - beroende. På väg i livet kan vi söka efter så goda betingelser som möjligt i takt med att vi lärt känna oss själv, vilka behov vi har som är viktiga att bejaka och få plats med och detta innebär i någon mening att vi också måste välja bort annat eller andra. Det är en viss kamp kopplat till detta. Mellan självupptagenhet och anpassning. Det ena hänger ihop med det andra; Alltför stort behov av anpassning leder också till en form av självupptagenhet medan riskerna med självupptagenhet närmast handlar om ensamhet. Det här lyfter upp ett tema, ett klassiskt sådant, kärlekskvalen en gång i tiden. Jag läser en bok som jag fann i ett antikvariat. Eftersom den är brittisk och utspelar sig inom adeln i 30-talets England så kunde jag inte motstå att köpa den. Dessutom handlar den bl a om den brittiska vurmen för trädgårdar. På engelska heter den "Considering the lily" och är skriven av en kvinnlig författar inom traditionen för brittisk romantisk litteratur, Elisabeth Buchanan. Ungefär i samma anda som Joan Trollope, om hon är bekant? Huvudpersonen, en arvtagare till ett vackert historisk familjegods har genom faderns ekonomiska lättsinne hamnat på obestånd samtidigt som han är djupt förälskad i en inte alltför välbärgad kvinna och skulle han välja gifta sig med denna kärlek skulle han förlora släktgodset. Han måste avstå och ser sig tvingad att gifta sig med en kvinna med pengar. familjelojliteten föreskriver detta men nu förstår ni berättelsens kärna. Välja; Anpassning eller självständighet? Ja, detta är kanske ingen av de viktigare böckerna, inte en av de tyngre litterära alsterna men engelsmännen gör det här väldigt bra. Deras miljöbeskrivningar är underbara och berättelsen påninner dels om En förlorad värld och dels om allt vi associerar med brittisk landsbygd, överklass, goda vanor och stil. Dessutom för oss trädgårdsintresserade en sidoberättelse om den engelska trädgårdstraditionen.